Här sitter jag på min säng i mitt halvstädade rum. Hade tännkt städa klart idag, och gjort massor med produktiva grejor. Men så blev det inte. Istället får jag istta här på min säng och ha ångest. Ångest på grund av min kropp, hur mycket bättre jag skulle kunna hantera min depression och alla problem om jag bara trivdes i min kropp. Men det gör jag inte.

Jag har en bullig mage, flabbiga armar och dunderlår. Det är iallafall hur jag ser dem. Men jag är en hälsosam vikt, jag tränar och äter någorlunda bra. Varför trivs jag inte?Någon gång kanske jag skriver om hur min kamp med vågen började men inte nu.

Många är som jag, hundra procent hälsosamma och nyttiga, men vi trivs fortfarande inte i våra kroppar. Jag har visserligen en extra 'anledning' till mitt kroppkomplex: 'Född i fel kropp dilemmat' kan vi kalla det. Men andra som inte är det kan fortfarande relatera. Vad är det för fel på samhället?

Jag hatar att skylla på samhället men så är det ju. Och det är inte någon mystisk regeering som är samhället. Alla älskar att skylla på samhället men vi är ju en del av det. Alla är vi en procent i samhället. Så först måste vi frfåga oss vad vi gör själva? Kommenterar vi folks vikt, köper vi tidningar där allt är photoshoppat, ger vi komplimanger till någon vardagligen och inte bara när det säger att de är fula/har klätt upp sig?

Är inte meningen att göra detta till en debbatartikel eller krönika liknande men jag har det i huvudet. Men jag försöker dagligen säga till mig själv både att TJOCK ÄR INTE LIKA MED FULT och att JAG ÄR EN KILLE ÄVEN OM JAG HAR FEMININA ATTRIBUT men det är inte det enklaste, speciellt inte när allt är sammansvettsat. Vet inte om någon förstår något av vad jag menar och skriver, kanske bryter ner det i delar i framtiden till inlägg med ett fokus. Är inte så van vid bloggande dock.

Har ingen speciell mening med det här inlägget men så är det ibland. Ha det gott.